Ny statistik: kvinnor, äldre och högutbildade vistas mest i naturen
Vilka ger sig ut i den svenska naturen? Det är stora skillnader mellan olika grupper, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.
Av: Karin Lindh
Nu har Folkhälsomyndigheten för första gången tagit fram en rapport som undersöker svenskarnas friluftsliv ur ett hälsoperspektiv. Den är baserad på statistik från flera olika enkätundersökningar och visar på stora skillnader mellan hur ofta olika grupper i befolkningen är ute i naturen.
Kvinnor visar sig vara i naturen oftare än män, och äldre visar sig vara i naturen oftare än yngre. Storstadsbor vistas mindre i naturen än människor i mer glest befolkade regioner. Likaså är personer med funktionsnedsättning underrepresenterade.
Färre barn, fler ungdomar
Statistiken visar också på motsatta trender för barn och unga: yngre barns utevistelse har minskat mellan 2011 och 2019 , medan ungdomars vistelse i naturen tvärtom har ökat de senaste 15 åren. Vuxna var ute i naturen mer under covid-19-pandemin – men är nu tillbaka på samma nivå som innan 2020.
Inkomst, utbildningsnivå och födelseland visar sig också har tydlig påverkan på friluftslivet. Längre utbildning och högre inkomst ökar sannolikheten att ta sig ut i naturen. Och personer födda i Sverige och Norden är oftare i naturen än dem som är födda i övriga Europa. Personer födda utanför Europa är i naturen ännu mer sällan.
Samband mellan naturvistelse och hälsa
Statistiken visar också på samband mellan att vara ute i naturen och att må bra både fysiskt och psykiskt – men vad som är orsak och verkan kan vara svårare att utreda.
– Det är tydligt att de som är ute mindre i naturen är samma grupper i samhället som generellt har en sämre hälsa, säger Elisabet Olofsson, utredare på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.
Rapporten har tagits fram som en del av ett pågående regeringsuppdrag. Nästa steg är att bättre förstå varför människor tar sig ut i naturen eller inte.
– För att främja en god och jämlik hälsa i befolkningen är det viktigt att alla har möjlighet att vistas i naturen, och det finns skäl att rikta särskilda insatser till de grupper som vistas där minst i dag, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.
